söndag 23 maj 2010

Kvar i nåt jag lämnat

Mitt liv just nu känns mycket. Många blandade känslor. Känslor av saknad, känslor som jag inte kan sätta på plats. Känslor av att tycka om någon, känslor av att helt plötsligt känna mig tom och känslokall och avstängd och därefter åter igen känslor av att inte kunna vara utan. Känner mig förvirrad och vet inte vilken fot jag ska stå på eller vilken väg jag ska välja.

Det var lättare att vara själv. Då slapp jag känna och hade bara mig själv och tänka på och jag slapp ta ansvar för någon annans känslor. Jag visste att det inte skulle bli lätt. Jag förstår mig inte på mig själv. Sen den dagen då min fd lämnade mig har jag inte tillåtit någon komma in på mitt liv på det sättet, inte för en lång tid iallafall. Jag har kunnat känna saker till en början och sen har det bara stängts av och jag har känt mig avtrubbad.

Med min nya har jag känt så otroligt starka känslor så snabbt men sakta sakta förra veckan kom känslan av tomhet smygandes. Varför ska det behöva vara så , ska det behöva vara så, är det så här det ska vara för mig? 

Nu känner jag igen för min nya, helgen har varit fin om än märkt av mina tomhetskänslor. Jag har märkt att han känt på sig att det varit något med mig han har till o med frågat men jag har försökt avdramatisera det hela. Försöker tänka att jag inte ska göra något förhastat. Jag är ju värd att känna dessa känslor, jag är värd att någon älskar mig och ger mig kärlek och jag måste börja våga ta det till mig igen och jag måste släppa det gamla och gå vidare och inte vara  kvar i något som jag egentligen borde ha lämnat för längesen.

2 kommentarer:

Anna sa...

Hej vännen min! Jag känner så väl igen mig i din text idag, att inte veta och viljan att släppa något som inte går. Jag vill så gärna att du ska må bra och vara lycklig, jag vill så gärna att du ska få det underbart! Försök tänka positivt, försök tänka framåt. Du är värd denna kärlek, du är värd allt gott du kan få!
Jag tänker på dig varje dag, dock inte alltid jag orkar göra spår av mig.
Finns med dig i mina tankar!
Många varma kramar

Sara sa...

Kan bara nicka igenkännande till dina ord. Du beskriver känslorna så väl.

Varm kram!