söndag 18 april 2010

Helgen

Har varit en skön helg!

Fredagen började dock inte så bra. En sån där förälder som ska ha synpunkter på allt och försöker hitta en syndabock och hackkyckling har gjort mig till sitt offer. Hon och en annan förälder var på besök i  onsdags i klassen på skolan där jag arbetar . I fredags när jag kom till jobb, stannade min chef mig och frågade om det hade hänt något speciellt i onsdags när vi hade besök. Jag fattade ingenting. Det hade inte hänt något speciellt, dagen hade flytit på som den brukar, utan problem och jag och min kollega sa när dagen gick mot sitt slut att det var skönt att klassen varit så lugn när vi hade haft besök.

Men en av föräldrarna hade ringt till vår chef och sagt att hon ville boka ett möte angående saker som hon sett på sitt besök och hon ville inte ta det på telefon. Hon hade sett många saker som var bra men även andra som hon inte alls gillade. Hrm..ja jag kunde inte och kan fortfarande inte se vad jag gjort för fel, för efter mötet fick jag ett mail av min chef att det handlade om mig och en av de lektioner vi hållt i.

Jag frågade min kollega, som jag har en rak och ärlig relation med, om hon upplevt att jag gjort något speciellt som kanske fått förälderna att reagera. Men nä det hade jag inte och då berättade hon att  just denna mamman hade varit på en massa personal utan anledning på hennes förra jobb och att många tyckte att hon var obehaglig. Jag har en väldigt bra chef och jag tror inte hon kommer att ta den här mamman på så stort allvar. Men jag blir så fruktansvärt förbannad. Så jävla fegt att inte ta detta med mig och istället springa till min chef. Men som tur är så har jag fått skinn på näsan och jag är inte rädd för att gå in i en diskussion och den föräldern skrämmer mig inte det minsta, snarare tycker jag enbart att hela hon är patetisk! Hur svårt ska det vara att ta saker med personen det gäller??? Jag kan ta en diskussion men ser gärna att den tas med mig , istället för att gå och belasta min chef med bagateller, som om hon inte har nog med annat att göra. Ska bli väldigt intressant imorgon iallafall. Jag ser faktiskt framemot att höra vad hon sagt och så även bemöta den där föräldern. Hon ska få sig en knäpp på näsan.

I fredags var jag ute med några vänner. Trevligt och lugnt. De festade järnet och jag drack en öl. De försökte tjata på mig att jag skulle dricka snaps med dem i baren men jag stod på mig. Fattar inte varför det ska vara så svårt att förstå att man faktiskt inte vill dricka sprit och vill de dricka sprit så varsegod men jag har bestämt mig för att hålla mig ifrån starksprit. Stolt var jag hur som helst som stod på mig trots deras tjat. Det hade jag inte gjort för ett halvår sen. Sprang även på min förre detta sambo. Jag har inte pratat med honom öga mot öga sedan maj och inte träffat honom sen november då han var på samma fest men då sa vi bara hej till varandra nu pratade vi med varandra, mest sånt där dösnack men det gick bra. Det kändes faktiskt inte särskilt konstigt och jag känner mig faktiskt lättad för jag tror jag börjar komma över honom :).

I lördags var jag bara hemma och tog det lugnt och idag har jag gått en promenad i stan med en god vän och sprang in och piercade mig sådär lite spontant. Sen har jag varit och tränat yoga och sprungit en halvtimme. Ikväll har jag fortsatt att måla färdigt alla lister i hela lägenheten och jag är äntligen klar. Har även provmålat en vägg med en färg som blev jättefin så nästa vecka ska jag förmodlingen fortsätta mitt lägenhetsprojekt om orken finns där. Som sagt det har varit en bra helg och jag känner mig full av energi!!!!.

5 kommentarer:

Anna sa...

Bra där vännen, stå på dig och våga, någonting jag långt ifrån skulle våga göra idag men avundas dig som klarar det. Håller med dig fullständigt, hon skulle ha kommit till dig direkt.
Duktig du var dessutom med att stå emot att ta starksprit trots tjat och grupptryck. Super!!!

Va roligt med din lägenhet, det måste du verkligen vara stolt över och att du har energi avundas jag ännu mer då jag inte har någon.
Kul med piercing också, vart tog du den?
Tänker på dig! Kram

lillasyster tyst sa...

Gjorde en tragus om du vet vad jag menar?, hade en redan men så tänkte jag att det kanske kunde vara fint med en till i andra örat :)

lillasyster tyst sa...

Det har tagit väldigt lång tid att komma dit, att våga stå upp för mig själv, att våga öppna munnen och prata, att väga säga till om jag tycker att något är fel, att säga min åsikt, att tala inför folk och föräldrar. För två år sen skulle jag aldrig ens funderat på att bemöta detta. Då hade jag svalt allt och gått och vänt ut och in på mig själv och funderat och grubblat och kännt mig misslyckad. Nu vet jag att jag inte gjort något fel, hade jag gjort det så hade jag varit den första att erkänna.
Någonstanns så har jag lyckats att ta mig upp ur det där och det är en sån befrielse, att våga öppna munnen, prata, inte vara så blyg och tro på mig själv. Men visst, det är inte alltid så, jag får kämpa för att försöka hålla mig uppe, det börjar gå bättre och bättre!!

Paulina sa...

Bra gjort, stå på dig.
Tråkigt med "snack bakom ryggen", men är säker på att du är bra på jobbet och din chef vet det. (särskilt om detta hänt tidigare med andra). Att folk orkar hålla på att smutskasta folk...

Du är värd att höra hur värdefull du är!
Kram Paulina

lillasyster tyst sa...

Tack P

skönt nog tog min chef inte föräldern på allvar men det visste jag redan att hon inte skulle, för jag har en mkt bra chef!