tisdag 13 juli 2010

Uppdatering- mitt liv just nu

Jag har varit dålig på att uppdatera denna sidan med nya inlägg på sistone men jag har haft fullt upp hela dagarna och har knappt ens haft tid att sitta vid datorn och titta in på de bloggar jag följer och de sidor jag brukar besöka. Ska försöka bli bättre på att uppdatera här.

Mitt liv är fortfarande fyllt med kärlek och jag blir bara mer och mer kär för varje dag som går och det bästa är att han känner likadant. I helgen blev han presenterad för min familj och han fick godkänt med stort plus. Fick ett sms av mina föräldrar att de tyckt att han var jättetrevlig och att de var såååå glada för min skull. Känns skönt.

Jag har varit fri från mina antidepressiva som jag slutade med i april månad. Tabletterna tog slut och jag bestämde mig för att försöka utan. Var rädd för att jag skulle trilla tillbaka i depression igen men jag har inte saknat dem en enda dag så nu är jag medicinfri om man inte räknar med mina epilepsi tabletter som jag förmodligen kommer att behöva resten av mitt liv. Hoppas att jag någon gång blir fri från dessa också men den sannolikheten är tyvärr inte så stor. Men det känns iallafall otroligt befriande att äntligen vara fri från de och mina lugnande. Kanske var det som min läkare på beroendemottagningen sa att jag var deprimerad och mådde dåligt på grund av mitt trauma och krisen jag hamnat i och inte även för "som jag trodde" att jag även hade en benägenhet att lätt falla in i depressioner. Hur som helt känner jag mig starkare än på mycket länge och jag är imponerad över att jag klarat av att gå igenom denna period och ändå varit så stark som jag varit. Visst har jag svackor där ångesten kommer över en, som häromdagen (se föregående inlägg) men de kommer alltmer sällan.

Terapin har som sagt även den gått mot sitt slut. Vi har inte haft det sista mötet än och de tre sista träffarna blev inställda då vår terapeut blev sjukskriven. Det som var så skönt var att jag inte kände något behov av de sista träffarna. Jag tyckte snarare att det var skönt att slippa dem men jag vill ändå ha ett avslut och det ska vi ha i slutet av augusti månad.

Det jag saknar mycket är två vänner som jag mist under tiden som jag mådde psykiskt dåligt. Den ena vännen har jag kvar. Det är inte så att hon sagt upp kontakten med mig men vi har inte träffats och knappt haft någon kontakt på nästan ett år. Hon orkade inte med att ha kontakt när jag mådde dåligt och tyckte att mitt mående påverkade henne negativt och kom fram till det då hon kände sig olustig när vi skulle träffas och jag förstår henne faktiskt. Jag tror inte att det berodde på att hon inte brydde sig men ibland kan det vara jobbigt att umgås med någon som mår dåligt eftersom det är så lätt att man drar ner varandra i en negativ spiral. Jag var så inbunden i mina egna problem att jag glömde bort att intressera mig för andras liv och glömde av att stanna upp och fråga hur mina vänner mådde och vad de hade för sig. Det var en av anledningarna till att jag skärmade av mig i mer än ett halvår och mest valde att hålla mig för mig själv. I veckan ska vi dock ev träffas igen och jag är så glad så och jag hoppas verkligen att vi kan hitta tillbaka till varandra igen.

Den andra vänskapen har jag redan skrivit om innan, han som var mitt stora stöd under denna tiden. Honom kommer jag vara djupt tacksam mot i hela mitt liv. Jag kommer aldrig att glömma hans stöd och den vänskap som betydde så oerhört mycket för mig. Tyvärr tror jag aldrig att jag kommer att få tillbaka hans vänskap i mitt liv men jag önskar att det inte var så. Jag har förlåtit honom för hur han agerade när jag träffade min nya kärlek och kan på ett sätt förstå varför han inte orkade med att fortsätta den just då. Om du läser detta så vill jag säga att jag hoppas att du har det bra och att du mår bättre- Jag saknar våra samtal och kaffestunder i mitt kök och jag tror min katt saknar dig minst lika mycket.

Just nu har jag semester. Äntligen! Som jag längtat och som jag sett framemot den. På semestern ska jag mest ta det lugnt. Det kommer att bli lite spontana små utflykter och besök lite här och var där jag ska hälsa på några gamla vänner.Jag hoppas att jag får tid att måla lite mer, har längtat efter det men har inte riktigt haft ro i kroppen för att sätta mig ner.  En musikfestival ska jag ev också hinna med. Hoppas ni får en riktigt skön sommar. Nu ska jag äta en sen frukost och sen ska jag njuta av att bara vara och att inte ha några måsten som väntar runt hörnet.


7 kommentarer:

att flyga utan vingar sa...

ÅÅ den kärleken =)
Härligt härligt härligt!!!
Min terapeut säger samma sak till mig; att hon tror att jag mår dåligt pga traumat jag utsattes för och inte att det är för att jag varit deprimerad förut, det är så skönt när man inser att det är så..
Jag längtar till jag kan sluta med mina mediciner.. dock inser jag ju att jag behöver dem ett tag till men en dag så =)
Jätte skönt att det gått så bra för dig att sluta med dem, det gör mig så lycklig och ger mig ännu mer hopp =)
Det här med att förlora vänner är verkligen tråkigt men nu ser jag det som att det var lika bra för min del.. Nu fick jag se vad de gick för och sådana människor är jag inte intresserad av att ha i mitt liv...
Däremot är det jätte skönt att du kan se det som du gör med en av dina vänner och att ni ska ses igen, då har ni uppenbarligen något speciellt =)
Måste bara säga att du är väldigt insiktsfull om dig själv och du tar ett otroligt ansvar för ditt mående, det är verkligen starkt och modigt av dig!!
Hoppas du får en riktigt underbar semester, njut ordentligt =)
många kramar till fina fina dig!!

smultrans sa...

Vad härligt det låter med din kärlek, själv är jag så nergången i mitt äktenskap så det var länge sedan man kände kärlek trots det så vet jag att jag älskar min man, men oj vad skönt det skulle få vara att känna kärlek.

Du skriver så fint, du förklarar dig själv och skyller inte på någon annan utan förstår istället dig själv och andra runt omkring dig, detta gör dig mycket speciell. Jag hoppas din vän kommer åter till dig!

Du är så fantastiskt unik och verkar vara en helt underbar person, jag har i alla fall fått glädjen att få ta del av ditt liv via den lilla kontakten vi har haft och jag hoppas vi kommer fortsätta ha kontakt.

Angående ditt föregående inlägg, jag känner så väl igen mig i det. Ibland bekommer det mig knappt att tv-program eller filmer handlar om sexuella övergrepp men ibland är det som om någon skulle slita sönder mig helt och hållet.

Jag tänker på dig!
Kärlek, ljus och styrka

K sa...

Åhh ni är helt underbara. Jag blir helt rörd. Era ord de värmer och lyfter mig ännu mer. Är så glad att jag har er, för era kommentarer och för att ni finns i mitt liv trots att vi aldrig träffats. Jag fäljer även era bloggar. Ibland kommenterar jag inte men det betyder inte att jag inte läser. Som sagt har jag inte längre den tid jag hade innan då jag satt ensam i min lägenhet varje kväll och helg och därför blir det inte att jag går in och läser lika ofta. Men så fort jag får tillfälle går jag in och läser det ni skrivit precis och det jag missat sen innan. Även ni skriver så otroligt bra och jag känner igen mig i mycket av det som ni går igenom. Det hjälper och gör att man inte känner sig helt ensam i det man varit med om och de tankar man har, det gör man så mycket redan som det är.

Stor kram till er och ännu en gång..vad glada ni gjorde mig. All kärlek och lycka till er. Hoppas ni finner den snart. Och ni, ni blir itne av med mig..jag kommer att fortsätta skriva här. Kan inte garantera att det blir lika ofta som innan men skriva kommer jag att göra och jag vill gärna fortsätta att ha kontakt med er!!!

e sa...

Tack så mycket för din kommentar på min blogg. Nu vet jag lite mer, ska fundera på gruppterapi. Får se, nångång kanske jag tar tag i det.

att flyga utan vingar sa...

Tack själv fina du =)
Det är klart vi kommer fortsätta ha kontakt jag vill inget annat =)
Njut nu av din semester =)
många kramar

Paulina sa...

EN stor kram, tänker på dig värdefulla du
Kram Paulina

Sara sa...

Så härligt att läsa detta! Du är otroligt stark!

Varm kram!